top of page
Artikulo Resiente

Sabiduria di nos grandinan (A)


ANEMIA

Síntoma di anemia ta: blek konstantemente, biramentu di kabes, ta sinti kansa, kabes ta morde, ta soda hopi i tin hopi set.


Kousa di anemia por ta: Falta di heru, pèrdida di sanger, kuminda mal balansá o un enfermedat grandi.


Rekomendashon: No pone pia den awa friu, usa hopi kané den kuminda i den papa. E ta kontené heru. Kome hopi Guiambo, Kadushi, Spinazi, berdura bèrdè i simia di Zjozjolí.


ANGINA

Angina ta un malu di garganta. E ta un inflamashon di e pasashi di nanishi i garganta, un iritashon di amandel, ku ta hasi masha doló. Por sinti tambe un sensashon manera bo ta bai stek. Hòr garganta hopi bes pa dia ku rais di Matagaliña i un tiki binager ku suku aden.


ANSHA

Pa ansha por bebe te di Filo 3 bes pa dia. Tambe por bebe te di Sòrsaka 3 bes pa dia. Por bebe tambe te trahá di pipita di kòfi huntu ku pipita di Oleifi.


ALIENTO

Si un hende ta sufri di aliento zür penetrante e mester sigui un dieta severo. E no tin mag di kome kuminda zür òf vèt. Aros mester ta seku. No tin mag di bebe djus, pero si por kome apel raspá i berdura herebé; konsultá dòkter. Si ta djente ta motibu di mal aliento, mester drecha òf ranka e djente. Si ta mal digestion anto mester bebe awa di lamunchi despues di kuminda. Si ta di algu ku nos a kome, kou riba pitiseli.


ALKOLISMO

Un hende ku ta bebe regular i no por laga alkohòl para, ta un alkoholista. Pa kita deseo di bebe: Kushiná ku hopi siboyo kòrá; Basha awa kayente riba un siboyo kòrá, saké despues di un ratu i komé. Ademas e ta limpia nir. Bebe te di blachi di Ruda i bebe hopi djus di Apelsina. Pa kita mal efekto: Kome hopi kolo i bebe hopi awa di kolo pa laba nir i limpia sanger. Bebe hopi lechi ku miel. Pa hende hòmber so: Bebe 9 dia te di Cardia de Perro, despues ta bebe un purgashi.


AMANDEL

Por rekonosé ku muchanan su amandel no ta bon (ta heritá) na e siguiente manera: Nan ta drumi boka habrí, nan ta parse sùf, nan ta bira verkout kada bes, siñamentu i prestashon na skol ta bai patras.


Mester bai dòkter i laga saka e amandelnan. Por hasi lo siguiente: hòr ku rais di Watapana herebé, hòr ku awa ku binager ku poko suku aden, hòr ku rais di Matagaliña herebé.


AMBEI

Ambei ta un òf mas ader ku a hancha fuera di proporshon den rectum. Si nan sali pafó, nan ta bai grawatá i hasi doló. No bebe kòfi ni alkohòl, i no kome kuminda temperá. Kasi semper e orígen ta barika será ku problema kontinuo pa bai af. Si bo sinti ku na bo anus e mukosa a sak sali, pushé manda paden, kasi semper esaki ta yuda kaba. Trèk Palu-dushi ku Linasa anochi te mainta i bebé algun dia. Raspa dos Figu blanku seku na puiru; brua e puiru ku miel (honing) i ku Maishi chikí mulá. Bebé anochi promé ku drumi, dos ora promé ku kuminda òf mainta na yuna. Pa fria doló: herebé algun blachi di Lourel den Zeta di Oleifi, pa hunta na anus. Pa evitá ambei: mester kome salú, hopi fruta i berdura kurú. Por bebe Seneblat pa habri barika. Pa kita grawatamentu i doló por: Baña ku awa friu promé ku hunta kualkier remedi. Sinta den awa kayente dos bes pa dia. Herebé 20 blachi di Kònkòmber-salada den 2 galòn di awa pa 10 minüt. Sinta den. Pa kura ambei: kima Aguardiente i poné kayente riba un paña di flanèl, enpapé bon i poné den un ponchera pa sinta riba dje


APATIA

Apatia ta un situashon ku un hende no ta reakshoná riba su ambiente. E no ta kontentu ku nada; nada no ta interesé. Apatia por ta di durashon kòrtiko; pero si e ta dura largu mester buska tratamentu. Apatia por surgi despues di un enfermedat òf ora un hende tin un enfermedat sin ku e sa. Talbes un hende no por relahá su kurpa i mente bon. Alkohòl i demasiado kòfi por kousa apatia. Un hende pesimista ku no ta kontentu, ku ta envidia otro hende i no konosé sentimentu di alegria, lo por sufri konstantemente di apatia. Rekomendashon: buska kos di hasi, por ehèmpel kana mainta tempran den aire fresku, si por bou di palu di Barba di Yònkuman ku ta floria. Pensa riba kos ku bo tin i otro hende no tin. Paga tinu riba otro hende ku ta mas pió ku bo.


APENDIS

Ku Apèndis semper mester yama dòkter; si tarda e por rementá. No frega barika ku nada.


APETIT

Pa falta di apetit bebe te trahá di kaska di Apelsina òf trahá di blachi di Sangura.


ARDU

Si sanger ta kore for di un kòrtá pero e no ta spùit afó, ta un ardu normal a kòrta. Si e sanger ta spùit afó ta un ardu mayor a kòrta. Den ámbos kaso mester mara e parti di kurpa nèt riba dje herida. Mester nota kuant’or tin riba un papel i hinké mei mei dje kònòpi òf skirbié riba kurpa di e persona. Sali mesora pa dòkter. Si dòkter su ayudo ta tarda mester lòs e mará despues di mei ora, pa no haña gangrena.


ARTIKULASHON

Doló di artikulashon mas parti ta den rudia, pero e por ta otro kaminda tambe. Mas bien ta e miembro di e artikulashon ta afektá (gastá), p'esei e ta hasi doló. Kòmprès di awa di Welensali ta yuda. Por bebe djus fresku di batata kurú òf di wòrtel kurú. Por pone kòmprès di awa friu pa fria doló.


ASMA

Evitá un atake di asma (rosea kòrtiko) dor di perkurá pa no tin stòf den serkania i pa tin aire fresku. Limpia kita stòf ku un paña friu. Den tempu ku matanan ta floria ta mas difísil. Asma ta un enfermedat di bronki (kanal di rosea). Síntomanan ta un sentimentu di ansha, rosea kòrtiko, rosea ku ta flùit i tosamentu. Por bebe te di blachi di Oleifi, blachi di Makurá, blachi di Banana di Rif, blachi di Dalpega, blachi di Wayaká, rais di Infrou Spañó òf knòlchi di Leli Blanku pa los sleim.


Por bebe te di Mataraton tres bes pa dia durante 9 dia. Por huma blachi di Figu den pipa. Por pone blachi di Figu den kamber di e pashènt. Por herebé un tòpi di flor di Flaira huntu ku algun (5 á 7) bonchi kurú di kòfi i bebe e líkido 9 dia; trahé kada tres dia. Por herebé un lagadishi i duna e pashènt bebe e awa, pa e repugná i saka. Herebé palu dushi den 5 liter di awa ku bastante Salvia i suku aden te ora e kantidat bira mitar (mas o ménos 2 ora). Bebe kuchara pa kuchara pa baha tosamentu. Pone blachi di Yerba di Hole i Mataraton bou di kabes di e pashènt ora e tin rosea kòrtiko pa e por drumi. Bati un dòl di webu ku dos kuchara grandi di suku i un kucharita di vania , basha poko lechi kayente aden i drai. Por añadí un kèlki di Brandy. Bebe un glas tur mainta. E ta bon pa Asma i Bronkítis; tambe pa fortifiká pulmon. Saka for di dos blachi mediano di Sentebibu e baba. Pone un blanku di webu I tres kuchara di suku aden. Bati nan huntu te ora e skuma bon i pone un bòter di serbes pretu aden i lele bon. Bebe un kèlki grandi tres bes pa dia.


Herebé un pida siboyo den un glas di lechi. Saka e siboyo i pone miel (honing) aden. Bebé kayente pa baha tosamentu. Herebé 5 stèngel yòn ku flor i blachi di Kalalú den 5 glas di awa pa 10 minüt.


Adulto ta bebe un kòpi 4 bes pa dia.

Mucha mitar kòpi 4 bes pa dia

Beibi dos telep chikitu 4 bes pa dia.


ARTRITIS

Kontra artrítis por bebe tur dia na yuna dos lamunchi primí den un glas di awa sin suku. Lamunchi ta yuda saka zür for di den urina. No kome karni ni piska. Por pone un verbant ku lodo kaminda ta hasi due; mester kambia e verbant kada dos ora. Tambe por mara tera kòrá muhá ariba.

 

Komentáře


Mas Artikulo
Kontakto
Adres
Telefon
  • White Facebook Icon
  • White MySpace Icon

© 2019 Bienestar i Salu di Korsou. Proudly created by  YES. Media

Tel +5999 565 7036

bienestarisaludikorsou@gmail.com

Sta Rosaweg z/n

Willemstad, Curacao

 

Success! Message received.

bottom of page